alexandras

Idag är det dag tre av 28 på denna LCHF-studie. 25 dagar kvar... Känns som en livstid! :P
Första dagen gick bra, kändes faktiskt som vilken annan dag som helst men igår och idag har jag varit konstant hungrig och inte känt mig tillfredsställd när jag väl ätit. Måltiderna är små och få. Jag är van att äta både fler mål men framförallt större. Jag är också van att äta när jag känner mig hungrig, både innan och efter träningen och i lagom tid för att inte vara hungrig när jag går och lägger mig. De senaste två dagarna har inte fungerat så. Vi ska äta fem mål per dag, vilket kan tyckas mycket, men som sagt äter jag i vanliga fall ofta sex gånger om dagen och större mängd mat. Allt fett i maten gör att volymen minskar rejält och även fast man får i sig den mängd energi man ska så är man hungrig. Man måste verkligen planera in när man ska äta och hur man ska disponera dagen för att inte bli för hungrig. Eller rättare sagt bestämma sig för när under dygnet det går bra att vara mer hungrig... Ska man skjuta på frukosten och vara hungrig på morgonen? Stå ut under förmiddagen och skjuta på lunchen? Hålla ut innan träningen så man kan fylla på efter? I vanliga fall planerar jag också mycket kring maten men då vet jag också att jag kan äta om jag blir hungrig. Nu kan jag inte det för nu får jag bara stoppa i det som jag blir tilldelad, varken mer eller mindre. Ett självvalt I-landsproblem... Ja visst! Men ändå en procedur som inte är lätt och som många ställs inför varje dag om de av olika anledningar måste äta en strikt kost. Man kan inte äta det man blir sugen på, när man vill, utan man måste "tvinga" sig själv att äta det man av någon anledning måste äta, och det kan vara svårt. En bra lärdom inför mitt framtida yrke! :)

Förhoppningsvis är detta en fas som går över om några dagar när kroppen anpassat sig. Kroppen känns inte som vanligt utan trött och tom och huvudet känns segt. Förutom att jag är hungrig är detta säkert symtom på att kroppen börjar bilda ketonkroppar, en form av bränsle när det inte finns tillgång på kolhydrater. Det kommer av att man ökar fettförbränningen vid brist på kolhydrater och den processen är mycket trögare i kroppen än vad förbränningen av kolhydrater är. I morse när jag tog ketonprovet visade det spår av ketoner i urinen så nu är jag alltså på väg in i så kallad ketos. Blir intressant att se hur detta fortlöper!

 

 

 

Förutom hunger och enorm trötthet har jag känt lite vemod under dagen. Eller separationsångest kanske man kan kalla det. Idag stack de sista kostvetarna som jag började plugga med här uppe ut på praktik och i början av juni ta de examen. Jossan har flyttat från Umeå, Johan också. Imorgon är det sista mötet med Samsek innan årsmötet och på tisdag har vi årsmöte med Cibus och lämnar över till nya styrelsen. Vi läser vår allra sista kurs som vi skriver tenta i och om fem veckor är vi klara (förhoppningsvis!) för sommarlov. Att folk lämnar Umeå och att saker och ting börjar ta slut känns konstigt och som sagt vemodigt. Vart tar tiden vägen? Det har hänt så mycket under åren här i Umeå, samtidigt som att det känns som det var igår jag flyttade hit, och nu är det snart slut?! Och redan slut för vissa andra! Konstigt... Men naturligt. Bara att njuta av tiden som är kvar! Och tänka att vännerna trots allt består även om man inte alltid bor på samma ställe! :)