Stafettvasan 2014
0kommentarer
Fredag 28/2, fyra dagar efter Öppet Spår var det dags att inta Vasaloppsspåret igen, nu tillsammans med Team Familjen Eriksson. Tillsammans, uppdelat på fem sträckor skidade vi hem Stafettvasan på 06 h, 31 min och 55 sek! Vårt mål var att åka under 7 h men jag måste erkänna att jag tvivlade på att vi skulle kunna göra det och tippade på en tid runt 8,5 h. Men tji fick jag, det gick ju mycket fortare än så och alla gjorde verkligen bra ifrån sig på sina sträckor! :)
Pappa gick ut starkt på första sträckan mellan starten och Mångsbodarna. Han dundrade på upp för backen i starten och åkte riktigt bra trots att glidet svek honom med tiden. I Mångsbodarna tog jag över och fick verkligen revansch från måndagens Öppet Spår på sträckan fram till Evertsberg. Klistret frös dock så jag hade det väldigt bakhalt uppåt men kunde ta igen mycket på staksträckorna. Jag hade som måltid att åka min sträcka på 24 km under 1 h och 45 min och jag klarade det med 1 min till godo. Såhär i efterhand känns det jättebra men just då var jag ändå lite frustrerad ändå, det kändes inte som att det gick så fort utan att jag nog egentligen hade kunnat pressat mig lite till... Tar igen det nästa år! ;) Linnéa tog över i Evertsberg och körde sina 14 km till Oxberg i en jäkla fart! När vi kom dit för att möta upp henne trodde vi att vi skulle behöva vänta i minst 10 min men precis då kommer hon skidade upp för sista lilla backen innan depån. Så himla imponerande! Hon växlade till Anders som hade som plan att staka hela vägen till Hökberg med bara glid under skidorna. Han fick verkligen kämpa och gjorde det väldigt bra. Såhär i efterhand hade det nog varit klokt med lite fäste under skidorna trots allt. Sista sträckan mellan Hökberg och Mora körde Chribba och vi andra stod i målet riktigt spända och hejade som galningar. När det närmade sig 6,5 h hoppades vi att vi skulle får se honom över krönet innan målrakan men vi är trots allt supernöjda med vår tid strax över det och en placering på 425 av 1600 lag! :) BRA KÖRT familjen! Gör vi det ännu bättre nästa år?!
Efter Stafetten kom dock bakslaget. Väl tillbaka i Umeå under helgen kom febern och förkylningen. Jag kände mig helt tom på energi, som att kroppen var helt slut. Låg hemma med feber, snor och hosta i fyra dagar men det kändes snarare som fyra månader när tiden gick så långsamt när man sover dåligt och inte orkar åstadkomma nånting. Hostan hänger fortfarande kvar men idag är det dags att börja träna igen, fullt fokus mot Vätternrundan 2014!! :)
Kommentera