alexandras

Utan frukt i fem dagar försmäktar jag med LCHF... Haha ja det är lite så det känns just nu. Jag har inte ätit en enda frukt på fem dagar och det är faktiskt det som varit jobbigast under dessa dagar. Jag har inte alls känt det där sockersuget som jag trodde att jag skulle göra men å andra sidan kan längtan efter frukt vara en del av ett sockersug. Men jag har inte känt det där enorma suget där man får som abstinenskänslor, vilket givetvis är skönt. Förutom längtan efter att sätta tänderna i ett krispigt gott äpple så har illamåendet vara rätt jobbigt. Mer eller mindre efter varje måltid känns det som att fettet sitter i halsgropen och illamåendet pockar på. Det gör ju att man inte är så sugen på att äta något annat... Många frågar om jag har känt något annorlunda i kroppen och det enda kroppsliga jag känner av är magen. För att vara ganska rakt på sak så är jag galet hård i magen nu. Inte så konstigt med tanke på mycket fett och lite fibrer. Vad skulle annars kunna hända med kroppen så här tidigt under en sån här fettrik och kolhydratfattig kost?

 

Man förlorar ofta mycket vätska inledningsvis och detta beror på att man minskar sitt intag av kolhydrater. Kolhydrater binder vätska och slutar man äta kolhydrater kommer kroppen släppa en del vätska. Detta är en bidragande orsak till att många kan gå ner rätt mycket i vikt efter bara några dagar med en sån här kost. Jag känner inte av detta speciellt mycket faktiskt och tror inte att jag gått ner något i vikt heller, jag har inte vägt mig men det känns inte så.

 

Efter några dagar, det är svårt att säga exakt hur länge, men när kolhydratförråden i kroppen börjar sina och man inte fyller på med tillräckligt mycket kolhydrater kommer kroppen in i så kallad ketos och bildar ketonkroppar. Ketonkroppar bildas i stor mängd vid fettförbränning utan tillgång på kolhydrater. I vanliga fall är kroppens primära energikälla glukos, alltså kolhydrater. Glukos är det bränslet som lättast kan användas av alla kroppens celler och hjärnan, nervvävnad och röda blodkroppar måste ha tillgång på glukos för att fungera optimalt. Detta beror på att glukos, i jämförelse med fett och ketonkroppar, kan bilda energi i frånvaro av syre. Detta är en förutsättningen för vissa celler som aldrig har tillgång på syre pga av dess uppbyggnad. Vid brist på kolhydrater riskerar man också att bryta ner muskelproteinet då kroppen bildar glukos från protein. Kroppen är smart och kan anpassa sig efter det den har att utgå ifrån för att överleva. Det innebär att kroppen så småningom adapterar, alltså vänjer sig vid, att använda dessa ketonkroppar som energikälla men dock är detta tillstånd att betraktas som ett ofysiologiskt tillstånd för människan. Med detta menas att det inte är fördelaktigt för många av kroppens processer att befinna sig i ketos under en längre period. Dels bidrar det till att kroppen blir sur, alltså att kroppens pH-värde sjunker och där med kan en rad olika funktioner i kroppen försämras. Kroppen har ett väl utvecklat buffertsystem, ett system som hela tiden arbetar för att upprätthålla de pH-ändringar som sker. Det är ett effektivt system och de flesta personer som är fullt friska har en mycket god kapacitet att upprätthålla kroppens fysiologiska pH oavsett kost. Det innebär alltså att man skulle kunna vara i ketos utan att det är en risk för att rubba kroppens pH-balans, om man är frisk. Men då många av kroppens funktioner belastas och inte kan utnyttjas optimalt är ketos under en längre period inte önskvärt.

 

En indikation på att man är i ketos är att urinen och utandningsluften doftar fränt av aceton. Aceton är en ketonkropp som bildas vid fettförbränning utan tillgång av kolhydrater men den kan inte utnyttjas av kroppen som energikälla och kan i för stora mängder bli giftig. Därför måste acetonet rensas ut, vilket det görs via urin och utandningsluften.

 

Det jag skrivit om nu är några av de fysiologiska effekter som sker i kroppen när man äter en fettrik och kolhydratfattig kost. Det som måste tilläggas är att det ju givetvis är individuellt hur man mår av en sån här kost. Vissa mår jättebra och vid vissa sjukdomstillstånd rekommenderas kost som denna för att lindra symtom. Det handlar alltså om att hitta det man själv mår bra av men man ska också vara medveten om att det inte finns några långtgående studier på hur man mår och hur kroppen skulle fungera av att konsumera så stora mängder fett under flera, flera år. Samma sak gäller för alla "nya" trenddieter. Det är svårt att säga hur vi kommer må om 20, 50, 70 år med en viss kost och det är en av anledningarna till att jag själv, i vanliga fall, väljer att äta en varierad kost med lagom av allt utan att helt utesluta något näringsämne. Hur du gör är upp till dig, men jag tycker det är viktigt att man kan belysa möjliga för- och nackdelar med olika koster och föra en diskussion kring detta. :)