Humöret alltså.

Igår var det lördag. En riktigt bra dag som inleddes med Frisks indoor walking-pass med Coldplay-tema. Bara Coldplaylåtar och videos på storbildskärm – ett riktigt svettigt och roligt pass! Och humöret var på topp när man gick där ifrån!

Åt lunch och pluggade lite innan jag begav mig ut i skidspåret. Hann inte riktigt åka så långt som jag planerat men det var var skönt att komma ut, och 15km är bättre än inga alls. Skyndade mig hem och började göra mig i ordning för terminens första sittning tillsammans med dietister och kostvetare. Sara kom förbi med vin och sen traskade vi över till Lovisa för lite ost, kex och slutfix innan vi tog taxi till Lokal. Det var en jättetrevlig kväll som bjöd på mycket skratt, god mat och dans! Kul att träffa alla som man inte hinner se så ofta nu eftersom vi inte pluggar tillsammans den här terminen. Jag ser verkligen fram emot hösten när det börjar på riktigt och jag får träffa alla dessa goa människor dagligen! :)
 
Lite bilder från sittningen med tema Bond

 
 
Idag är det söndag. Jag vaknade i morse och kände rent allmän: Blää på allt!! Gårdagens topphumör var i botten.

Jag har varit så trött hela dagen, mycket pga av gårdagen men jag har också känt mig väldigt trött ganska länge nu. Jag är trött i kroppen och i huvudet och det går ut över mitt humör och gör att jag ibland känner mig allmänt nere. Jag är småstressad över engelskan. Det känns  inte alls bra att inleda en kurs med att dra på sig massa restuppgifter. Inte nog med att det är fullspäckat varje dag, jag har dessutom gamla uppgifter som hänger över mig, och just nu känns det som att dom kommer göra det mer eller mindre hela terminen. Idag har jag verkligen funderat på vad jag håller på med... Jag känner mig omotiverad att läsa denna kurs och undrar om det verkligen är värt att lägga en termin på nått som man känner så inför? Jag måste känna efter ordenligt nu innan det är ”för sent”.

Jag har börjat känna av mig rygg igen också, det är liknade smärtor som för några veckor sen det gör mig otroligt frustrerad. Jag ska åka ett seedningslopp nästa helg, och om inte mindre än tre veckor är det Vasaloppet och då MÅSTE jag känna mig bra!! Smärtorna och tröttheten jag känner gå ju givetvis ut över träningen. Jag känner mig inte alls i samma form som jag gjorde förra året vid den här tiden, innan jag skulle åka TjejVasan. Då kände jag mig pigg och stark och orkade med många timmars träning. Jag måste verkligen hitta en bra balans mellan vila, träning och mat nu de här sista veckorna och göra vad jag kan för att ”toppa formen”. Att sova tillräckligt länge och bra på nätterna gör otroligt mycket och jag känner att jag inte riktigt sovit som jag brukar göra under den senaste tiden. Så nu ska jag göra allt för att piggna till och hitta formen igen! Då kommer jag också känna mig gladare och mer motiverad till allt annat, det vet jag. :) Så god natt kära vänner, sov gott! Imorgon är det ny vecka och vi tar nya tag!
07.15, det enda ljuset man ser kommer från pannlampan.
Lite frukost i magen och skidor under fötterna beger jag mig ut i spåret för att möta dagen.
Förutom pistmaskinsföraren är jag helt själv.
Bortsett från ljudet från stavar och skidor är det alldeles tyst.
Det är så lugnt och stilla, mystiskt på något sätt.
Man ser inte mer än några meter in i skogen.
Långsamt blir det ljusare, omgivningen vaknar till liv.
Utanför spåret är allt orört.
Det är som ett tjockt, vitt, fluffigt täcke som täcker mark och skog.
Bakom de snöklädda trädtopparna kan man se en orange-rosa soluppgång.
Det är otroligt vackert!!
Och bäst av allt, när man åkt färdigt har dagen bara börjat!
Idag får man dessutom säga: Hej fredag! :)

Vilken härlig eftermiddag och kväll jag haft! Kom hem efter engelskan och hängde med mina vänner hemma i En Trea För Två (som numera är en fyra för två eftersom Tobbes bror Danne flyttat hit), och det bjöd på mycket skratt! Jag skrattar fortfarande högt när jag tänker på Josses kommentar när hon tömt flaskan med lemon jucie; "Det är nästan så att jag får en orgasm av att göra slut på saker" Hahaha! Av någon anledning älskar hon att tömma det sista av sånt som räcker länge (ketchupflaskan, duschtvålen, tvättmedlet eller som nu lemon juicen), strange! Eller när Danne kommer hem från ICA och har köpt mazariner (såklart) och säger: "Jag skulle fan välja mazariner framför en flickvän"... Jag tror kärleken, eller snarare besattheten, för mazariner blivit en aning stor då, eller?! :D

 

Vi äter en pasta-ost-och-skinksås-tända-ljus-middag, jag håller låda som vanligt och Danne säger: "Har du märkt en sak Josse? Alexandra har skrivit sin tenta nu, det är som att hon existerar igen".

 

Jag väljer att tolka det som nått positivt, för det är lite så det känns, att jag är tillbaka! Jag har nu slappnat av igen efter förra veckan när jag kände mig stressad och isolerad tillsammans med Näringslära för Högskolan mest hela tiden.

 

Jag är tillbaka i skidspåret också! Otroligt skönt!! Jag åkte inte en enda kilometer förra veckan (skamligt!!). Det blev inte många timmars träning över huvudtaget och med tanke på hur bra det gått att åka igår och idag funderar jag starkt på att vila mig i form lite oftare. ;) Känslan av att kunna åka hur långt som helst för att kroppen känns pigg, skidorna glider på bra under fötterna och pulsen ligger på en hög men stabil nivå är så underbar! Bäst av allt är också att jag inte känner någonting i ryggen nu, jag kan köra på 100% helt obehindrat. Känns betryggande med tanke på att Vasan närmare sig med stormsteg. Bara 25 dagar kvar...

 

 

Och ett tips bara till er som känner att ni vill åka skidor; det är bra att ta med sig skidorna till spåret, och inte bara pjäxorna. Det underlättar lixom allt som har med skidåkning att göra, om man faktiskt har skidorna med sig!

 

Som tur va hann jag inte cykla mer än halvvägs innan jag insåg att någonting saknades.... Förvirrad?

 

 

Nu är det dags att hoppa i säng! Hoppa i säng.... Skumt uttryck! Kanske borde göra det bokstavligen, var ju bra många år sen man gjorde det! :D

 

 

Kvällsåkning i Nydalaspåren!

5 minuter hos sjukgymnasten och ryggen är fixad!

 

Kom dit, berättade att jag åkt skidor och fått ont i höger sida av ländryggen. Mer behövde jag inte säga utan att han (sjukgymnasten) berättade vad som var fel, han prickade in alla symtom och sa att problemet var mycket vanligt bland personer som åker mycket längdskidor klassisk stil.

 

Jag fick lägga mig på britsen och han visade att jag var sned i kroppen genom att mina fotknölar inte var parallella. Han stretchade ut sätesmuskeln genom att föra mitt knä mot motsatt axel, och som jag hela tiden känt var jag mycket mer stel i höger än vänster sida.

 

Problemet satt i att mitt bäcken hade vridit sig snett bakåt vilket bidrar till att man bli lite sned i ena sidan av kroppen och överbelastar den sidan. Går man tillräckligt länge med det, utan att veta om det slutar det tydligen nästan alltid med ryggskott, vilket var fallet för mig då jag fick fruktansvärt ont när jag åkte för två veckor sen. Men efter lite vridning av rygg och bäcken var allt i sin ordning igen, tog väl sisådär 30 sek. Så skönt!!

 

Och för att undvika att det kommer tillbaka ska jag träna ligamenten i bäckenet genom att köra riktigt tung benpress några minuter/vecka. Lätt att åtgärda, lätt att förebygga, så nu är det bara köra 100% igen! :)

 

 

 

PS. Avslutade dagen med trevligt middagsknytis tillsammans med härliga dietister! Älska mat!

 

 
 

Att träna, svettas, öka pulsen och utmana kroppen är bland det allra bästa jag vet! Känslan efteråt är oslagbar! Känslan generellt i kroppen är också så mycket bättre än när jag inte tränar. Jag sover bättre, orkar mer, kan äta mer och mår i allmänhet så mycket bättre både fysiskt och psykiskt när jag får kriga i skidspåret, i spinningsalen eller på gymmet. Jag är otroligt glad att jag är frisk och kan göra det jag vill!

 

Ibland händer det dock att allt är fruktansvärt jobbigt! Att kroppen är obeskrivligt trött och sliten. Det som igår flöt på så bra kan idag kännas vidrigt. Precis så var känslan på gårdagens spinningen. Det brukar vara veckans roligaste och skönaste pass, ett perfekt slut på veckan! Men efter igår kände jag: aldrig mer spinning, aldrig mer!!

 

Jag skakade i hela kroppen, kallsvettades, mådde illa, tårarna brände bakom ögonlocken och väl hemma kom näsblodet. Inte ens efter cykling i 40 graders värme i ett kuperat Greklad eller efter målgången i Tjejvasan förra året var jag så trött! Haha, det är galet! Efter en fullspäckad vecka och 55 min spinning checkade kroppen ut totalt!

 

Spenderade kvällen utslagen på soffan och med lite sällskapsspel, sov rätt dåligt i natt och hade förlorat hoppet om att återhämta mig. Men väl uppe i morse och på plats på gymmet kunde jag konstatera att kroppen checkat in igen - underbart! Inte till 100% men iaf till 80% och den sköna känslan återfanns sig sakta men säkert! Känslan av att jag aldrig mer skulle gå på spinning var som bortblåst och jag köttade på som en tok på 40 min indoor walking och 40 min spinning och nu är jag tillbaka i soffan.

 

Att varva träning med soffa och mat är ju ändå lyxigt! Det är klart att träningen är fruktansvärt jobbig ibland, kroppen är ju som den är. Det går upp och ner och det som inte dödar det härdar! Eller det bidrar i alla fall till utveckling!

 

Det är dock a och o att att vila mellan varven så man så långt som möjligt slipper gårdagens vidriga känsla och orkar hålla på livet ut! Såå let´s ligga i soffan resten av dagen innan jag ska iväg på maskerad med dietisterna ikväll. :)

 

3 x näsblod idag betyder: Ta det lugnt Alex!
 
Det har varit ett jädra farande hit och dit, fram och tillbaka hela dagen. Jag är galet trött mest hela tiden och känner nån sorts inre stress, även fast jag vet att jag verkligen inte behöver göra det. Det är visserligen mycket som händer på en gång nu men det är inget jag vet att jag inte fixar, och om två veckor lugnar det ner sig. Det ser jag fram emot!
 
Började dagen med före-träning-frukost med kollektivet innan 9 tunga kilometer i skidspåret. Det känns så bra att jag kan åka igen efter att jag för drygt en vecka sen gjorde illa ryggen när jag åkte, men just idag hade kroppen och huvudet hellre legat kvar i sängen. Meen som vanligt kändes det ju bra efteråt!
 
Hem för att äta second breakfast. Dagens bästa måltid! Älska frukostmat och efter träningen smakar allt så mycket bättre!
 
Rullade till campus för att laga mat och äta tillsammans med mina nya dietistklassisar, trevligt att bekanta sig närmare med vissa och gott med soppa, matmuffins och bärpaj.
 
Skyndade till ÖP för att göra det drygaste provet jag någonsin gjort.....
 
"Allra sist. Tappa inte modet om du tycker det är svårt. Det ska vara svårt. Om du lyckas få 50 rätt av 120 på vokabulärdelen och 75 av 110 på grammatikdelen kan du vara nöjd."
 
Yeees älska diagnostiskt prov i engelska!! Eftersom jag sökt engelska nu till vårterminen då jag kan tillgodoräkna mig första terminen på dietistprogrammet, kunde man göra ett frivilligt diagonstiskt prov för att kolla läget lixom. Språk är inte min starka sida och jag tänkte att det får gå som det går, meningen med kursen sen är ju att lära sig massa nytt, om jag redan kunde allt det där skulle jag ju inte behöva gå kursen... Det känns som en nyttig, läskig och kul utmaning!
 
Och vilket jävla prov. Det ville aldrig ta slut. Ord efter ord efter ord. Många jag aldrig hört. Många jag hört men där alla alternativ var likadana, vilket väljer man då? Intressant att se resultatet sen, hoppas jag får känna mig nöjd.
 
Från ÖP tillbaka till campus för att träffa dietisterna igen och baka tårta (jaa vi älskar mat!). Kreativt, fint och gott!
 
Sen fick jag äntligen åka hem igen, blev serverad torskpanna med curry, mums! Och har suttit i soffan sen dess. Jag skulle vilja skriva att jag har tentapluggat för det borde jag verkligen göra, men det får bli imorgon.
 
En dag med egentligen mest roliga och kravlösa aktiviteter, men som mamma brukar säga; det roliga kostar också energi. Dessvärre har hon så rätt. Imorgon väntar massa tentaplugg så nu checkar jag ut för idag. God natt.
3 x näsblod & 3 x nollning... Palla?